Om smarta kläder, arbetsmiljöarbete och GDPR – ett samtal med Metalls ombud i Bolidenområdet

Wavr Tech fick möjlighet till ett samtal med Magnus Westerlund, skyddsarbetare och Metalls ombud för Bolidenområdet

Vad är innebörden av “att arbeta med arbetsmiljön i en gruva”?
— Att säkerställa att ingen kommer till skada eller utsätts för farliga exponeringar.

Vilka är de största utmaningarna för Boliden, avseende arbetsmiljön kommande fem åren enligt dig?
—Att få ner skadliga exponeringar som vi har i vår miljö. En av de viktigaste är vibrationer både vad gäller helkropp men också för hand och arm. Vibrationer är ett riskområde där jag menar vi skulle kunna arbeta bättre med.

Du pekar på vikten av kunskap inom arbetsmiljöutveckling?
— Ja, men det är brist på den kunskapen, det är svårt att rekrytera personer med arbetsmiljökunskap och de som blir rekryterade som ändå vill arbeta inom området måste sen kontinuerligt vidareutbildas.

Hur ska både arbetare och arbetsgivare få ut maximal nytta och värde av smarta uppkopplade plagg samtidigt som det etiskt och juridiskt inte krockas med GDPR och integritetslagsstiftning?
— Det behöver inte vara så svårt. Syftet med datan, varför den samlas in och vad den ska användas till är ganska basic: datan är till för att vi inte ska avvika från lagstadgade krav.
— Man skulle kunna göra månadsrapporter som pushas ut till arbetsledarna helt anonyma på gruppnivå över exponeringsdoser, belastningar. Skulle det vara mycket gula och röda exponeringar i statistiken då skulle arbetsledaren kunna koppla in “arbetsmiljö” (HMS, skyddsarbetare): Vad är det som har hänt? Då får man en heads-up, vill arbetsledaren sen ha mer information kan någon från arbetsmiljösidan titta närmare via typ Zentnl Portalens dagsrapporter alternativt att arbetsledaren tar upp det på tisdagstimmen.

Om jag är arbetsledare och ser att någon har mycket gult och rött vad gör jag då?
— Man kan ju fråga gruppen vid pulsmöte ”vi har lite röda siffror från förra veckan”,  är det något som har förändrats i vårt arbete? Någon i gruppen skulle då kunna säga att: Jo,  vi har flyttat maskiner och det kräver att man böjer, vrider på kroppen på ett visst sätt hela tiden. Och sen ta det därifrån.

Finns det något vi kan göra åt det i fortsättningen?.
— Kan ju också bli så att du som arbetsledare går direkt och talar med Pelle eftersom du tror dig veta vem det är – det är ju inte hela världen -”Hej Pelle, jag ser att det har blivit en försämrad trend på din tröja förra månaden, har du flyttat maskiner eller vad har du gjort för att det var mycket röda värden”?

Om jag som bär tröjan har mycket gult och rött, vad ska jag gör då? Ska jag prata med arbetsledaren eller vad?
— Det är upp till individen om de vill dryfta det eller inte, vilket är ok, men det är deras data.
— Den röda linjen som utlöser kontakt med individ från arbetsledningens sida är exempelvis att vi tittar på en grupp som har mycket rött i en av mätpunkterna och sätter in en riskminimerande åtgärd men röda värden fortsätter. Det visar sig sen över tid landa hela tiden på en viss individ. Då handlar det inte längre om gruppen, då måste vi ta tag i detta och utreda, sätta oss ner och titta på datat. Vi är skyldiga enligt lag att agera. Någon arbetar på felaktigt sätt som kommer att förslita, skada sig.Vem är det som behöver hjälp?

Vem skulle kunna ansvara för processen: analys av exponeringsstatistik, genomföra riskminimerande åtgärd och följa upp?
— Skyddsarbetaren pekar på problemet, vi behöver göra någonting, mäter och visar på risker. Lämnar sen förslag tilll arbetsmiljösamordnaren (HMS) som avgör i samråd med ledningsgruppen om åtgärder ska vidtas, därefter får skyddsarbetaren mäta igen efter viss tid.
— Med den här Zentnl-tröjan, som ni har, så är det ganska enkelt att om den används frivilligt hela tiden då kommer man att se om förändringar gett någon effekt ganska snabbt. Istället för att du ska lägga heldagar på att planera och genomföra mätningar som i sin tur skapar massor av övertid för skyddsarbetaren. Man har inte den tiden schemalagd, man är ju, som skyddsarbetare, hela tiden fullbokad ändå.

Vilka typer av kostnadsbesparingar tror du att ett fungerande system med smarta kläder som Zentnl skulle bidra med om det skulle användas kontinuerligt?
— Om Zentnl skulle användas hela tiden och den data man får ut används för att riskminimera, åtgärda riskfaktorer så går det inte att greppa hur stora kostnadsbesparingarna skulle kunna bli – ex en diamant-borrare som arbetar med felaktiga överkroppsvinklar är ju något som vi överhuvudtaget inte kunnat se tidigare. Informationen skulle kunna spara ryggar, axlar, diskbråck långtidssjukskrivningar. De möjliga kostnadsbesparingar på HR, rehabiliteringsgrupper, rehabiliteringsärenden. Det är ju enorma summor vi talar om.

Vad är transparens för dig?
— Komplex fråga, tydlighet, öppen dialog med arbetsgivare, inte dölja något.

Vad är att gå från reaktiv till proaktivt arbetsmiljöarbete?
— Att jobba förebyggande, sluta släcka bränder.

Tack för att vi fick ställa dessa frågor och insiktsfulla svar.